1 månad, leende, nackträning och fotavtryck
Igår var det minsann inte lätt att blogga, nej, så pga. mitt trytande tålamod gav jag tillslut upp.
En stolt mamma uppdaterar - min dotter har börjat le medvetet och mitt hjärta smälter varje gång.
Elsa blev en månad igår och det firade vi med en mysig höstpromenad. I mitt tycke är hösten den bästa årstiden, jag älskar när man hör de prasslande löven under skorna när man går, den friska luften man andas in och alla fina färger man ser är pricken över i:t. Mm, jag njuter.
En misslyckad bild, då jag skulle visa trädets fina färger ...
Elsingen drog förresten på sig gympakläderna på morgonen och la sig på en filt på golvet i vardagsrummet - nackträning stod på schemat.
Det började bra, men ...
... sen var det inte lika roligt längre.
Idag bär det av mot Falkenberg, men först ska vi göra fotavtryck i Elsas fotoalbum (hennes fötter, inte våra ...). Hon växer ju så det knakar, så det är bäst att fixa det nu - vem vet, i morgon kanske hon har en jättes fötter !?
Frukost nu.
Ciao
Så söt hon är =)
Oj Falkenberg där bor ju jag =)
Har ni släkt här?
kram
Träna är inte alltid lika roligt. Men hälsa sötungen att jag inte vågar hålla henne förrän hon är lite stabil i nacken, så hon får träna på nu! Puss
