Den lilla terroristen
Ibland önskar jag att Charlie (katten) inte var så otroligt mammig och pappig. Hon följer med oss vart vi i än ska här hemma. Är man på toa sitter hon bredvid, duschar man ligger hon på skåpet övanför, borstar man tänderna sitter hon på toalocket och kollar på, lagar man mat sitter hon vid våra fötter, ligger man i soffan ligger hon på benen/magen/bredvid och när man lägger sig för natten ska hon självklart också lägga sig. Ja, hon ska alltså vara med hela tiden och det är jättemysigt - oftast ...
Jag har alltid varit en morgonmänniska, men just nu känner jag att det hade varit så otroligt skönt att kunna sova ut på morgonen, jag har ju inga måsten denna sommar. Vi har sen ett par månader tillbaka haft dörren stängd till sovrummet på natten, då vi inte vill att katterna ska vara därinne när lillan kommer, detta är dock inte alls populärt härhemma. Jag har ju nämnt att vi har fått tejpa folie på hela dörren och detta funkar ganska bra, men när sen Tobias åker till jobbet på morgonen gör Charlie allt (och då menar jag verkligen allt) för att hon ska komma in i sovrummet och väcka mig och visst lyckas hon, varje jäkla morgonen.
Vi har testat det mesta, men inget fungerar på henne. Har ni något kalastips för att hålla katten i schack !? Katter tycker ju inte om stängda dörrar, så det kanske bara är att inse fakta - hon kommer aldrig sluta. Phu.
Häpphäpp
