Klagomur
Jag kan inte sova, jag har ont i ryggen, jag har ont i underlivet, jag har sammandragningar, jag har svullna händer, jag har svullna fötter, jag mår illa, jag är hungrig, jag är äckligt mätt, jag är trött, jag är svettig, jag är varm, jag har inga bekväma kläder att ta på mig, mina ena hand domnar, jag ...
Ibland känns det som det inte är okej att klaga, men när man kommer till en viss gräns så bubblar det bara ur en. Jag älskar min mage och jag älskar att vara gravid, men nu börjar det faktiskt bli riktigt tungt att gå och bära på den här kulan, men det är framförallt tungt att gå och bära på alla dessa sträviga hormoner som spritter i kroppen hej vilt.
Det må vara drygt fem veckor kvar till beräknat, men på något sätt känner jag mig redan färdig med att vara gravid (för denna gången). Jag tror säkert att det också är lite rastlöshet och längtan som gör att mitt tillstånd är som det är, men just nu vill jag bara att vår lilla ska ploppa ut - snälla lilla älskling, låt mig inte gå över tiden i alla fall.
